min fina

och känner du dig ensam, är du aldrig till besvär 
för när du behöver mig kommer jag redan vara där 
en bra vän som fanns där ifrån början 
du förlät mina fel o tog bort den onda slöjan 
för när alla andra svek, var det du som stog kvar 
berättade för mig hur värdefull jag var 
du är stjärnan som föll, ifrån himlen ner till jorden 
utan dig vore jag bara en av miljoner

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0